Hur sprids rönnens frön?

|11/04, 2021

Hur sprids rönnens frön?

När våren kommit på riktigt fylls luften av dem - mängder av frön som yr omkring, från vallmons vetemjölsstora, nästan osynliga för ögat, till segelflygande lönn-näsor och maskrosens fallskärmar. Fröspridningen pågår sedan hela sommaren och långt in på hösten. Alla frön ser olika ut, sprider sig på olika sätt och är olika stora - ja, faktiskt är även kokosnöten ett frö!

I boken Osynliga Mirakel berättas om några av växternas många olika och finurliga strategier för att sprida sina frön. Det är en biologisk beskrivning av frönas spridning och sammansättning och med språk och bild levandegörs denna fantastiska del av naturens liv. I boken Livet i ett nötskal berättas fenomenen kring fröet för barn i åldern 5-9 år med hjälp av vackra akvareller och rolig text.

Att sprida sig är viktigt för arternas överlevnad

För växter är det viktigt att sprida sina frön så långt bort som möjligt från moderplantan för att växterna inte ska konkurrera med sig själva om ljus, vatten och näring. Växterna har därför många fantasifulla och användbara sätt att göra det på.

Skickliga flygare och smarta fripassagerare

En del frön kan flyga lång väg, som maskrosens frön i sina fallskärmar och de två fröna lönnens näsor. En del seglar på vatten som kokosnöten som kan resa långt för att nå nya stränder att växa på. Andra bärs iväg till nya platser i djurs pälsar eller på människors byxben där de fastnar med taggar och hullingar. Smarta fripassagerare som behöver lite hjälp att förflytta sig.

Rönnen lockar fåglar med sina färggranna bär

Somliga har en lockande färg och smak för att bli uppätna. Äpplets kart är surt för att ingen ska äta det innan fröna är mogna – det mogna äpplet smakar däremot sött och gott för både djur och människor. De mogna rönnbären signalerar lång väg med sin lysande orangea färg att här finns god mat åt fåglar och andra djur, ett säkert sätt att få sprida fröna som sitter inne i bären. Djuren äter bären, fröna kommer ut igen med bajset - och hamnar på nya platser där det snart växer nya rönnar.

En del frön vill gro i mörker…

I varje frö slumrar en grodd som väntar på att få växa och varje frö vet redan från början vilken art som det tillhör. Vissa vill ha ljus, andra mörker för att gro. En del kräver en vinter mellan fröets mognad och groning, och andra behöver en skogsbrand. Varje växt har sedan tusentals år utvecklat sin egen strategi för överlevnad.

…aspen vill ha en skogsbrand

Ingen kunde väl häromåret undgå att se mängderna av vitt ludd som virvlade omkring i luften och lade sig i drivor på marken. Inne i de vita tussarna satt frön från asp, poppel och sälg som fick hjälp av luddet att flyga så långt som möjligt. Asparna hade ett rekordår i blomning och en av anledningarna var den varma sommaren året innan som bidrog till extra god blomning. Eftersom dessa frön helst vill landa på en yta som har brunnit, på en bar och obevuxen mark kan den ökade fröspridningen också bero på de många bränderna som Sverige upplevde under det varma året.

Naturens genbank – vår livförsäkring

Varje frö är en del i naturens genbank där information bevaras för framtiden. Variation med många olika arter och inom varje art är en försäkring vid förändringar i klimat och miljö.

Om frön för busfrön – för barn och vuxna

Beställ böckerna direkt från förlaget här via hemsidan. ’Livet i ett nötskal’ ingår i en serie med 7 barnböcker om naturens osynliga mirakel. Där ingår också ’Pollenkyssen’ som handlar om den fantastiska pollineringen.

Bild av Gustav Melin från Pixabay


Boktips i texten

Omslagsbild av boken Osynliga Mirakel

Osynliga Mirakel

Boken berättar med foto och poesi om 7 olika ekosystemtjänster.

Läs mer
Omslagsbild av boken Livet i ett nötskal

Livet i ett nötskal

Boken berättar om hur frön sprids i naturen.

Läs mer
Omslagsbild av boken Magdans i underjorden

Pollenkyssen

Boken berättar om pollinering på ett sätt som passar barn.

Läs mer
Omslagsbild av bokpaketet Osynliga Mirakel

Bokpaket barnböcker

I sju böcker berättar vi om olika fenomen i naturen och varför de är viktiga för djur och natur.

Läs mer