Som ett årgångsvin | Osynliga mirakel

Honung är som goda årgångsviner. Liksom vinet får sin karaktär av druvsort, jordmån och lagring får honungen sin av blomsorter, slungning och efterbehandling. Färg, doft, smak och konsistens skiljer sig från plats till plats, mellan årstider och mellan biodlare. Beroende på när honungen slungas kan honung hos två nära grannar bli helt olika.

Oftast ser man honung som kommer från stora tappcentraler där honung från många biodlare blandas. Då får honungen en jämn och säker kvalitet – men förlorar samtidigt sin unika karaktär från olika blommor och biodlarnas hantering. Men man kan också hitta speciella honungssorter med speciellt ursprung. Exempelvis är Blomsterhonung en allmän beteckning för honung som kommer från blommor, blommande träd och buskar. Bladhonung eller skogshonung har sitt ursprung i träd som angrips av bladlöss där lössen suger en del av trädens vätska. Ett stor del av vätskan faller ner på blad och grenar och hämtas där av bin.

Än mer exklusiv är sorthonungen som man kan få om biodlaren slungat den direkt efter blomningen av vissa blommor. För att honungen ska få namn efter en blomsort krävs en pollenhalt på över 50% från blomman. Då kan man få den ljusa vårhonungen från sälg, blåbärsblom, maskrosor och äppelblom eller den ljusa försommarhonungen från skogshallon, blåklint, rallarros och klöver. Högsommarens blommande rapsfält ger en nästan vit produkt med en speciell karaktär, och en alldeles egen arom har även den gröngulskimrande lindblomshonungen. Det sista stora draget som bina gör på sensommarens ljung bjuder på en segflytande dunkelröd smaksensation.