En hälsosam sötsak | Osynliga mirakel

Under flygturerna mellan blomma och kupa lagrar honungsbiet nektar och pollen i en blåsa inne i kroppen, honungsmagen. När magen är full flyger biet till kupan och ”tankar ur”. Av nektarn gör bina honung genom att minska vattnet och med hjälp av enzymer bryta ner sockret som främst består av glykos och fruktos.

För ett kilo honung krävs 60 000 flygturer från kupan och mer än 5 miljoner blommor har besökts. Bina lagrar sin honung i kupans vaxkakor. När bina sätter vaxlock över den fulla kakan är honungen mogen att skördas av biodlaren.

I tusentals år har honungens hälsobefrämjande egenskaper fascinerat och attraherat människan. Honung fanns i 500 av gamla Egyptens 900 botemedel och atleterna vid de olympiska spelen använde honung som energidryck redan år 525 f Kr. Honung används världen över vid exempelvis förkylningsbesvär och till sårbehandling. Ökande problem med antibiotikaresistens inom sjukvården har lett till ett förnyat intresse att hitta en mer vetenskaplig förklaring på honungens läkande verkan.

Honungens hälsofrämjande kvalitet har studerats av forskare vid Lunds universitet och nyligen kom en rapport. Studien handlar om bikupans immunförsvar. Miljön i bikupan med +35 C, hög luftfuktighet och gott om näring ger de bästa betingelser för skadliga mikroorganismer att massföröka sig. Men i kupan finns ett inbyggt immunförsvar. Sedan länge har det varit känt att honungen innehåller flera naturligt skyddande ämnen; en hög sockerhalt (men lågt GI!), vitaminer, antioxidanter, enzymer och bakteriedödande väteperoxid. En hög surhetsgrad med pH-värde 3,2 – 4,5 ger också ett skydd.

Men ännu en del av det väl fungerande immunförsvaret upptäcktes nyligen av forskarna: minst 12 olika mjölksyrebakterier, varav 10 är helt nyupptäckta arter och som alla tillverkas i binas egen mage. Bina använder sig av dessa bakterier för att skydda sin nektar, sin honung och sig själva mot oönskade organismer. Mjölksyrebakterier anses också gynnsamma för människans tarmflora och kan påverka vår hälsa positivt.

Honung klassas numera som ett fermenterat (mjölksyrejäst) livsmedel och flyttar därmed upp ett pinnhål på nyttighetsskalan.